Franz Cumont

Franz-Valéry-Marie Cumont, född 3 januari 1868 i Aalst, död 20 augusti 1947 i Woluwe-Saint-Pierre, var en belgisk historiker, filolog, arkeolog och iranist.

Cumont blev 1892 professor vid universitetet i Gent och var från 1899 tillika konservator vid de kungliga museerna i Bryssel. Han inlade stor förtjänst om utforskningen av den så kallade synkretistiska religionsperioden under romerska kejsarrikets tid. Grundläggande är hans huvudverk, ''Textes et monuments figurés relatifs aux mystères de Mithra'' (1894-99), i kortare framställning i ''Les mystères de Mithra'' (1900; även på tyska). Ett viktigt specialarbete är ''Recherches sur le manichéisme'' (1908) som behandlar den iranska religionen manikeism. I lättare tillgänglig form samlade han sina vetenskapliga rön och skildrade hela perioden i ''Les religions orientales dans le paganisme romain'' (1907; även på tyska). Något mera speciell, men dock av allmänt intresse är den översikt över astralreligionen, vilken han gav som Olaus Petri-stiftelsens föreläsare i Uppsala 1911: ''Den astrala religionen i forntiden'' (översatt från författarens manuskript av Axel Nelson, Stockholm, 1912). Han invaldes 1932 som utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien. Levererad av Wikipedia